trädäck och spindeldilemma










ett blivande trädäck 



jag lämnar hemmet strax innan de sätter igång. för nu är det dags, nu ska här byggas ett rejält trädäck, ni vet ett sådant man kan gå barfota på på våren och sommaren och som värmer underifrån.



det är trädgårdsminnen jag har sen jag var liten, den varma trallen på altanen, där jag tassade ut till uppdukad frukost på sommaren. och på något sätt har det där satt sig.



ett varmt soldäck mot sommarsmutsiga fötter och ett barn, nyvaken i sitt nattlinne, som tassar ut för att äta en macka med prickig korv och dricka ett glas mjölk. med hela dagen framför sig, en dag vid den klippiga stranden, på gatan med kompisarna eller i trädgården där hon lekte med hundarna.



och nu. inte samma sak men något lika bra eller bättre. ett vackert trädäck som ska göra trädgården vår, göra den lättarbetat och så som vi vill ha den. en plats för umgänge, varmt trä mot barfotafötter och ett ställe att slappna av på. rum i rummen, en trädgård i etapper. med områden för alla tider på dygnet.









och så här ser det ut nu. upplockat, bortfört och sandigt. och jag kan krasst konstatera att under ett före detta trädäck, vi hade lite vid huset som ni ser på bilderna, är det mycket spindelväv och stoooora spindlar. att flytta undan det där trädäcket var en sann mardröm och jag var inte långt från panik när jag insåg att jag faktiskt var tvungen att stoppa händerna under trädäcket och lyfta upp det, bära bort det en fyra-fem meter. även med hanskar var det en riktigt jobbig upplevelse.



Jag försökte underlätta den genom att ta en pinne och försöka rensa så mycket som möjligt ungefär där jag skulle ha händerna. sen slog jag hårt med pinnen mot trallen för att skrämma bort så många spindlar som möjligt.



och medan jag gör detta står johan rotar och ser på. det var tydligen bra underhållning. men jag fixade det, alla utom den sista, där var det bara för mycket spindelnät. lite som i indiana jones. det var så äckligt att jag inte ens fotograferade det. då kanske ni förstår nivån på det hela.











och jag inser givetvis att nu när vi tagit bort spindlarnas hem så kommer de söka sig någon annanstans, troligtvis in i huset. och det gör mig mer kallsvettig än vad jag vill tänka på. fy böveln. jag hade inte behövt veta detta.



men nu är det gjort och det är inte jag som ska bygga trädäcket så jag får väl se det positiva i allt det eländiga. & när jag kommer hem på söndag så har byggarna förhoppningsvis kommit en bit på vägen.


så jag ser med stor förväntan fram mot det. samtidigt som jag oroar mig över spindlar i huset.



stackars, stackars mig ;-)




Kommentarer

  1. Oj vad härligt det kommer att bli! Vi gillar också trädäck. Just det där mjuka varma att sätta fötterna på!

    Och spindlar! Fy! Särskilt inne! Inte betalar de hyra heller!

    Kram Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur! Tror vi kommer älska det :-)
      & spindlarna, fy fy fy säger jag bara :-)

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid och lämnar några ord hos mig. Det uppskattar jag verkligen.

Populära inlägg