sömnlös i barcelona










typiskt svenskar


första natten på hotellet var allt annat än lugn. på vårt hotell var det ett större gäng svenskar inhysta, i ålder 30-60 kanske och det verkade vara ett jobbsällskap. inga problem det det, najs att kunna åka på sådana jobbresor.


problemet var dock att en av dem bodde vägg i vägg med oss och även om hotellet var bra så var det väldigt tunna väggar samt dörrar utan fjädring vilket gjorde att halva hotellet skakade när någon släppte dörren och inte stängde den försiktigt. och kl fyra på natten kom de här genierna på att de skulle fortsätta festandet i vårt grannrum.


man kan säga att jag vaknade lite med hjärtat i halsgropen och undrade vad i hela friden som stod på.


så efter ett tag var jag tvungen att ringa ner till receptionen och be dem säga till dem att vara tysta. det var helt omöjligt att sova och eftersom en hel del av dem verkade röka så sprang de ut och in ur hotellrummet mest hela tiden. med resultat att det kändes som mindre jordbävningar varje gång.


alltså, jag är all in för att festa men kanske inte på ett hotellrum kl fyra på natten. speciellt inte i barcelona där det verkligen finns möjlighet att vara ute ända till morgonkvisten om man vill det.


i alla fall. det krävdes två tillsägningar av receptionisten innan gänget, efter en timme kom på att det nog var en bra grej att gå och lägga sig. så vid fem blev det äntligen tyst och jag var trött och yr som en elefant som sniffat lim.


jaja, fulla svenskar.


det är väl tur att man själv är så jäkla ordentlig ;-)






på morgonen när det var dags för frukost så sa vi till i receptionen och de visste givetvis allt om situationen och sa att de kunde fixa ett annat rum till oss. problemen vara bara att hitta ett rum som inte var i närheten av svenskarna. för de var ju inte direkt samlade på en våningsplan utan utspridda över hela hotellet. så vi gick och käkade lite frukost medan receptionisten kliade sig i huvudet och försökte lägga ett pussel som skulle bli bra för alla.


och jag måste säga att de ordnade det galant. vi fick en mindre svit i stället, på en våning där det nästan bara bodde "äldre" männinskor, dvs pensionärer typ. & så vi då. match made in heaven!


och sviten var mycket "lyxigare" än de ordinarie rummen med badsalt till badkaret i små söta påsar, morgonrockar och tofflor, dusch med massagefunktion, stereo och en bättre minibar. plus ett extra rum.


så vi var nöjda och tyckte att hotellet verkligen gjorde vad de kunde för att vi skulle kunna få sova någorlunda ostört.












när allt det där var utrett köpte vi oss en biljett till en av stadens hop on-hop off-bussar och begav oss mot sagrada familia, parc güell och tibidabo. vi satt i solskenet med håret fladdrande i vinden och tittade på denna vackra stad med så mycket fantastisk arkitektur, både supergammal, ganska gammal och väldigt modern. det är en fröjd för nästan alla sinnen.


när vi stannade vid sagrada familia (gaudis pågående mästerverk) var köerna oerhört långa och det kände vi inte alls för så vi åkte vidare till parc güell med planen att köpa förköpsbiljetter till kyrkan inför nästa dag. och på så sätt slippa köerna.


men upp i parc güell. upp för långa gator som smidigt nog hade fått rulltrappor installerade den sista och mest branta vägen. så var det inte för åtta år sen. då fick man allt gå.


även här var det köer för att gå in i själva gaudidelen men eftersom jag inte är ett fan av mosaik och redan har sett det så satte vi oss på en uteservering och tittade ut över staden och njöt av det fina vädret i stället. det passade mig utmärkt. man ska inte stressa på semestern.


när vi var klara med parken tog vi hoppbussen tillbaka ner till stan för lite sen lunch och shopping till barnen. och ett oväntat bröllop. men det får bli ett annat inlägg.









Kommentarer

Populära inlägg