junakøpung







en helg borta


i helgen var vi i jönköping. min mans uppväxtstad. en stad jag bara varit i ett fåtal gånger men som en gång huserade mig och mitt fotbollslag då vi deltog i någon fotbollsturnering. 


det jag minns från då är alla dessa kyrkor. de finns fortfarande kvar. det jag inte minns, eller kanske ens visste om var allt vatten, de underbara omgivningarna, bergen, den blå sjön som ser så inbjudande ut (men som tydligen är riktigt kall) och denna lilla pärla till stad.


jag minns heller inte alla söta små trähus, det var väl inte så viktigt för en tolvåring på fotbollsturne. och kyrkan minns jag kanske mest för att den ringde så ofta och det var inget som tillhörde min vardag.







men i helgen var vi alltså där. för att fira en fin svärfar, för att umgås med familjen och för att ha en miniweekend på hotell. sånt som gör barnen exalterade och uppspelta. men det fanns inga chokladpuffar så wille kanske inte tyckte att det var ett så bra hotell trots allt.


jag kom i fredags eftermiddags, några timmar innan de andra då vi åkte från två olika städer. vädret var strålande och jag styrde mina steg ner mot vattnet, alltid vattnet. att sitta där, titta ut över vättern medans solen värmde min arbetsveckotrötta kropp var mer än ljuvligt. jag behövde det där.


jag tittade på alla prideaktiviteter som pågick och tänkte på hur glad jag blir av den där flaggan, vad den står för och hur vackert den fladdrade mot den blå himlen. man hinner fundera mycket när man får sitta i lugn och ro och tänka vid ett vatten.


sen gick jag och köpte godis åt barnen, choklad åt mig och johan, lite bubbel och läsk plus vita rosor och återvände till hotellet för att piffa rummet. ett hotellrum är alltid roligare när det är piffat tänker jag, när det känns lite personligt och man känner sig välkomnad.








sen väntade jag. med en fantastiskt bra afterwork på hotellet med stekt kycklingfile, bearnaisesås, coleslaw, tomater, salsa och någon annan god sås. plus ett glas vin och en läsk.  jag var mer än nöjd och mätt när jag återvände till hotellrummet för de sista piffet innan familjen anlände.


och när de kom var det kramkalas och hotellrumshäng. uppkrupna i sängar och fåtöljer satt vi och pratade, barnen med munnarna fulla av godis och jag och johan sippande på var sitt glas bubbel tills det blev sent och barnen började gäspa ikapp.


och alldeles strax därefter sov de båda så gott som bara barn kan och jag och johan fick lite egentid för konversation och helgplanering.


och för första gången på en vecka trivdes jag i ett hotellrum. för jag hade mina kära där och en hel helg med familjehäng och utflykter som väntade. och då spelar det inte så stor roll vart man är.


visst är det en härlig känsla?




Kommentarer

Populära inlägg