det vackra










sista dagen



idag lämnar vi det vackra. staden, människorna, grönskan. jag kommer sakna det enkla, lättjefyllda livet som ett par semesterdagar i en spännande stad innebär. upplevelserna som kommer där man minst väntar dem. timmarna man spenderar där man minst anar det och känslan av nyfikenhet som uppstår i de situationer då man vill veta mer, läsa mer, studera, ta reda på.


mer om romarriket. mer om katolicismen. mer om allt.











men vi lämnar med avsikt att komma tillbaka. någon gång. och det är inte slut ritkigt än. vi har några timmar till på oss att titta på det där vi inte hunnit. att sitta på café och dricka en sista caffe latte. äta en sista glass.



men sen är vi på väg. från detta underbara och hem till något annat underbart. vårt hem. inte lika färgstarkt, inte lika mycket pasta och glas men en säng som är vår och en trädgård och ett trädäck att snart kunna möblera.












men några timmar till alltså. ett par timmar att ta tillvara på. att titta på fasader, förundras över det gröna, myllret och bilarna som promt ska in på de allra minsta gatorna, och de tar sig fram där det egentligen inte finns plats att ta sig fram. det är en gatuteater utan dess like.


och det finns en man i en svart bmw som kör rundor på de små gatorna, med nedrullade fönster oh amerikansk country på hög volym.


det är sådant vi också kommer minnas.











men några timmar till. timmar vi ska utnyttja till max, så snart jag stängt ner dautan och packat ner det sista. då beger vi oss ut igen, ut på vår gatan, den vi snabbt kom att älska och hänga på. som cheers ungefär, fast en gata istället för en bar.


och i eftermiddag sitter vi ett par timmar på flygplatsen. kanske kan jag visa er mer då, mer av det vackra, det harmoniska.


men nu, de sista skälvande timmarna. ciao!




Kommentarer

Populära inlägg