så att öronen fladdrar




jag sitter på ett tåg igen

och jag är så trött, så trött efter ytterligare en sömnbrusten natt.

men jag är i alla fall på väg till Göteborg igen. och ute har solen börjat sin bana uppåt vilket gör att det alldeles strax är helt ljust ute, fastän klockan inte ens är sju. eftersom jag åkte samma sträcka för exakt en vecka sen så vet jag att ljuset inte kom så här tidigt då, då kom det strax innan Halmstad, då, när jag fortfarande var förvirrad av mörkret och inte visste vart vi var, en kort stund efter det blev det ljust.

och där är vi inte än.

det gör mig iaf lite uppåt, det och det oerhört starka kaffet jag blev serverad på tåget den här morgonen, det var redigt hästakaffe det. det är som, Tina Nordström har sagt, så att öronen fladdrar när man dricker det.

utanför fönstret är gryningen vacker, de rosa färgerna börjar komma nu och jagar bort dimman som lagt sig som en filt över åkrarna. det gör mig sömnig och lite avslappnad. så jag kanske ska passa på att vila lite innan arbetsdagen börjar på riktigt. slumra in en kort stund till tågets ojämna vaggande.

så får det bli.

om öronen kan sluta fladdra.


Kommentarer

Populära inlägg