livskraft







godafton.




har ni det bra? jag har det iaf prima, har placerat mig i det nystädade, nybäddade och undanplockade sovrummet, tänt ett doftljus från rituals som jag fick i födelsedagspresent, det brinner länge och luktar mumma!



sitter framför vår bradauta och förstår eg inte varför jag ens använder mitt andra gamla skrälle. kanske för att den fortfarande är mig kär och för att den går att ha i knät? men samtidigt, det tar en evighet att redigera bilder och den krashar av och till på de mest konstiga sätt. jag har iofs haft den i fem år och jag får väl vara nöjd med det. till hösten måste jag nog iaf skaffa min en ny bärbar.



men iaf, sitter i det rofulla sovrummet, lyssnar på melissa horn och försöker förtränga att jag inte kommer vara hemma på en vecka. Först en arbetsvecka i göteborg och sen några dagar på (än så länge) hemlig ort. sex nätter på hotellrum. mer borta än hemma.










men jag ska absolut inte klaga för mycket. för det är verkligen ett larvigt i-landsproblem. men det är ju skönare att vara hemma hos familjen än att vara ensam i en stor stad utan speciellt många vänner och bekanta. det är förvisso ok, jag gillar ensamheten och kan verkligen roa mig själv. dessutom är det här den sista veckan i göteborg så det blir mycket jobb för att ro detta i land.



så inga utsvävningar utan sena jobbkvällar, många möten och fokus. så ser min arbetsvecka ut.



och något av det tråkigaste med det är att jag inte kan följa utvecklingen i trädgården. varje dag går jag ut och ojas och skrockar över hur mycket saker har växt. som potatisen, som johan kupade i går. jag ser med förtjusning fram mot de första nypotatisarna om sisådär en månad. det finns inget lyxigare än egen nypotatis, inget!




och syren blommar så vackert och doftar sådär gott som en barndoms skolavslutningar luktade. sött, förväntansfullt, som vetskapen om vad som komma skall. långa lata dagar, brunbrända ben och fräknar på näsryggen. en solbränd rygg efter allt för många cykelturer till stranden i bikiniöverdel och shorts. ni vet de där som skedde osedvanligt tidigt, för att vara tonåringar. men vi var tonåringar med myror i kroppen och en längtan att komma ut och få spendera tid med våra vänner. på stranden, med att spana, spela strandtennis, låta värmen och solen göra våra unga kroppar vackrare, om det ens var möjligt.


det är så jag tänker.



våren är ju tidig i år. så även känslorna av vad som komma skall. och vad som är.









så jag tycker det är lite synd att jag missar var dags framsteg bland mina plantor, blommor och odlingar. men jag vet att det kommer vara än mer fantastiskt att komma hem om en vecka och se hur mycket saker har växt, känna hur livet liksom finns där ute i trädgården. hur starkt den där, den där viljan. livskraften.



så jag åker till göteborg om några timmar, med vetskapen om att jag snart är hemma igen och att det väntar så mycket roligt alldeles inpå knuten. och att det är viktigt att tänka så, att det kanske är mycket nu men att det kommer avlastning och avslappning sen.



så jag packar mina väskor och tänker att livet är rätt bra i alla fall.





Kommentarer

Populära inlägg