kärleken, den underbara kärleken.






plantkärlek



i förrgår planterade jag om mina plantor. det var liksom dags nu, dags för mer plats och bättre jord, kogödsel, omtanke och att bli egna individer. och jag gillar det där så oerhört, att se dem växa, duscha dem med vår lilla vattenspruta, se hur de förvandlas från dag till dag.



det är förunderligt, hur man kan glömma bort den spännande känslan som uppstår från den sekund man placerar det lilla fröet i sin kruka. nu upptar det en stor del av mina tankar, står de rätt, vattnar jag tillräckligt eller för mycket?, rätt gödsel osv?



men jag är så oerhört glad över att de i alla fall växer lite. mins små kära plantor. det kanske inte blir något av dem, jag var lite sent ute, vem funderar på att förså tomater i februari liksom (jo jag vet, de som kan något om tomater gör det).








men nu är de på plats, både chilis och tomater. tomaterna får fortsatt bo i växthuset och chilina får stå i tvättstugan, lite svalare än tomaterna. så får vi se, kanske går de att placera ut om en månad eller så, om vädret tillåter och de har växt sig tillräckligt stora.



så nu är det bara att vänta, vänta på att de tar fart igen, växer sig stora, stora som de jag sett på plantagen. för med tanke på allt jobb jag lägger ner skulle jag säkert lika gärna kunnat ha ganska stora tomatplantor just nu om jag köpt dem färdiga på plantagen.



men hur kul skulle det vara (säkert jättekul i slutet av juli när jag faktiskt hade haft möjlighet att plocka mina egna tomater, men utöver det...). så jag harvar vidare, duschar dem, ser till att de har det gosigt och pratar lite gulligt med dem mellan varven (jag har hört att det ska göra susen)



så vi får väl se, kanske har vi massor av fina tomater och chilis om några månader. om inte annat så har jag haft kul. :-)






Kommentarer

Populära inlägg