kalla det himlamarken om du vill








vi är hemma igen. efter en fantastisk resa med massor av härliga intryck, handhållningar, pussar, oooande och aaande så är vi tillbaka hemma. och det är banne mig väldigt bra det oxå. speciellt när hemma ser ut som ett stycke blomstrande himlamark.


det växer, prunkar och det är något av det vackraste jag vet. jag älskar när det är så här, när solens skira strålar silas genom syrenen och vinbärsbusken. när päronträdet lyser upp av den sista kvällsolen och det doftar av de nyutsprungna blommorna.


när jag väntar på att de första små bladen ska komma upp ur odlingslådorna och syrenen ska slå ut i full blom. när jag flyttar runt de små sticklingarna från en lite för skuggig plats till en med mer sol, där de kan få frodas och leva och ha lite av ett party med de andra växterna. för nu är de samlade på ungefär samma ställe och det blir som en liten oas av grön lycka.


och jag är så tacksam för det här, att ha möjlighet att ha en trädgård, en trädgård som är fantastisk på grund av en handlingskraftig och duktig make som kan det där med att bygga saker.


för tänk. när vi flyttade hit var det här ett snår av övervuxna buskar, träd och allt för många på måfå placerade lökar. och nu? nu är det vår lunga, vår lilla slottsträdgård, vår himlamark.


och då är det inte så jobbigt att lämna ett allt för vackert barcelona. för det finns ju kvar och trots allt är ju borta bra men hemma bäst.


så även den här gången.



Kommentarer

Populära inlägg