ett nytt litet liv







ludwig



i lördags hade vi ynnesten att få träffa den här lilla killen. tre veckor gammal och därmed så ny, så ny. och så liten. jösses va små de är alltså.

men det var en trött liten kille som helst bara ville sova i mammas famn. vilket inte är så konstigt så klart. johan fick hålla honom ett tag men när jag skulle ta över så var det mest sura miner :-) kanske inte heller så konstigt. vem skulle gilla att en massa främlingar gick och bar runt på en?



nä precis.







och mamman och pappan strålade av lycka när de tittade på sitt lilla underverk.


såklart! vem hade inte gjort det? när man lyckats med ett så vackert konstverk som lilla ludwig. han är alldeles, alldeles förtjusande. och så liten. jag kan inte komma över hur små de faktiskt är. allt är smått. näsan, öronen, händerna, fötterna.


och naglarna! yttepytteminisar till små naglar, vassa och rivningsbenägna men så små att de knappt går att fatta.







ja det var verkligen en ynnest att få träffa lilla ludwig och hans föräldrar i lördags. barnens allra nyaste "kusin" (inte biologisk men känslomässigt). en liten kille vi förhoppningsvis kommer få följa genom livet, se honom stapla fram, se honom ta sina första gitarrackord och börja skolan.

han har ett helt fantastiskt liv framför sig, precis som hans mamma och pappa.


vilken lycka.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid och lämnar några ord hos mig. Det uppskattar jag verkligen.

Populära inlägg