I'm not going down on my knees, begging you to adore me






Det är svårt att beskriva några perfekta timmar, då öl i håret och på kläderna och ett utspillt glas vin inte spelar någon roll, då platser långt från scenen är helt ok och den enda kamera man har med sig är den i en mobiltelefon där batteritiden närmar sig noll procent i allt för snabb takt.

Det är svårt att förmedla känslan som sprids i kroppen när flera av de bästa låtarna jag vet spelas upp av ett av de bästa banden i världen. Ett band jag har lyssnat på sen jag var fem år gammal och har älskat intensivt och ärligt sen jag var fjorton. Ett band jag kommer älska tills den dag jag dör. & på min begravning ska Blasphemous rumours spelas för det är så det måste vara.

Det var en kväll då hjärtat slog och sprängde, hjärnan producerade mer seratonin än på länge och kroppen hellre ville stå upp och dansa än att sitta ner och behärskat lyssna på musiken. Det var en sån där kväll man kommer komma ihåg länge och tänka på ofta vilket alltid kommer generera ett stort leende, både i ansiktet och i hjärttrakten.



Shake The Disease
I'm not going down on my knees,
Begging you to adore me
Can't you see it's misery
And torture for me
When I'm misunderstood
Try as hard as you can, I've tried as hard as I could
To make you see
How important it is for me
Here is a plea
From my heart to you
Nobody knows me
As well as you do
You know how hard it is for me
To shake the disease
That takes hold of my tongue
In situations like these
Understand me
Some people have to be
Permanently together
Lovers devoted to
Each other forever
Now I've got things to do
And I've said before that I know you have too
When I'm not there
In spirit I'll be there
Here is a plea
From my heart to you
Nobody knows me
As well as you do
You know how hard it is for me
To shake the disease
That takes hold of my tongue
In situations like these.
Understand me






Kommentarer

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid och lämnar några ord hos mig. Det uppskattar jag verkligen.

Populära inlägg