I rymden kan ingen höra dig skrika.





Funderar på om det är någon som läser här längre. Det ekar tyst och tomt oavsett inlägg nästan. & det är ju fine, men det är ju bra att veta.

Jag vill ju fortsätta skriva men till syvende och sist är det mest för min egen skull, och de närmast sörjande och då behöver jag ju inte göra det inför öppen ridå tänkte jag.

Så, jag undrar väl om det finns något liv i rymden liksom.

Kommentarer

  1. Klart det finns liv i rymden ;)
    Kram
    Anneli

    SvaraRadera
  2. Melodifestival och hockey-VM, du vet...:/

    SvaraRadera
  3. Hallåååå. Jag e ju här
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken tur fina du! & va glad jag är att du börjat skriva igen, har verkligen saknat dina raka inlägg.
      Kram

      Radera
  4. Jajamen! Klart jag är! Vilken tur att jag kommenterade de föregående inläggen innan jag kom till det här då ;-) Ha en trevlig resa hem.

    Kram Lena

    SvaraRadera
  5. Jag smygläser din blogg Heléne! Ledsen att jag är dålig på att kommentera! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) Härligt att höra Amelie, det blir jag glad för!

      Kram

      Radera
  6. Jag läser men är faktiskt dålig på att kommentera. Sitter ofta och nickar eller ler i min ensamhet. Uppskattar dina inlägg och de vackra bilder du bjuder på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gulliga du! Tack.

      & jag vet, jag är ju inte heller världsbäst på att kommentera och borde verkligen bli bättre!

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid och lämnar några ord hos mig. Det uppskattar jag verkligen.

Populära inlägg