Året som gått - del ett av två.

JANUARI







Året började med en oväntad kärlek till vippiga, frasiga kjolar och en kvinna vid namn Ewa i Walla som jag aldrig hade hört talas om innan och ett välbehövligt köpstopp (snacka om dålig kombination).

& så fick vi träffa Milou för allra första gången och det var kärlek vid första ögonkast. Vackraste lilla flickan.

& ett väldigt dåligt besked brakade in i mitt liv då min kusin drabbades av sjukdomen från helvetet, cancer.

FEBRUARI

Moster Ulla 1940-1985


Februari var en tung månad då jag visserligen fyllde år men spenderade allt för mycket tid med att tänka på cancer. Jag hade årets bästa telefonsamtal och funderade mycket över livet vara och ickevara.


MARS





Mars kom med både snö och blommor och plötsligt gick det att gå omkring i bara jeans och tröja i trädgården och grilla korv. Jag fick tag i min favorittavla och jag shoppade fler Wallor.



APRIL





Plötsligt en dag kunde han cykla, den lilla femåringen. Han satte fart och slutade liksom aldrig efter det. Det var en stor dag. Dagen då Wille lärde sig cykla.

& lika plötsligt som den försvunnit kom den tillbaka. Våren. Som tagit en paus med hagelstorm och kyliga vindar. Men så var den här igen, med vackra blommor, grönare gräs och en sol som värmde.



MAJ





Så kom då maj. Med vackert väder, perfekt för potatissättande, balkonghäng och resor till andra sidan sundet. I värmen vandrade vi längst Hamlets gator, åt god mat och doftade på danska ostar.

Med längtan efter semester, tankar som virvlade och som skulle sätta sin prägel på hösten. Tankar som aldrig riktigt släppte. Lägst landsvägen funderade jag mycket, sjöng högt och tog beslut jag inte riktigt förstod vidden av.


JUNI







Den sjätte månaden fyllde världens finaste Inez åtta år och vi firade med kalas i dagarna två.

Jag och Johan åkte till Svalbard och upplevde en av jordens vackraste platser.   En förtrollad plats, på så många sätt. & så friade Johan till mig när jag minst anade det. Det var en perfekt resa helt enkelt.

Sverige spelade EM och jag hejade så mycket jag bara kunde och klädde mig därefter. Tyvärr gick det inte så bra...

Anna och Daniel gifte sig och jag fick vara med om mitt livs första bröllop från start till punkt. Fantastiskt vackert, känslosamt och kul. Tack.



Ja det var halva året. Resten tar vi i morgon tycker jag.

Kommentarer

  1. Oh, ett år med förlovning! Vad skoj! Och ringarna, gud var vackra!
    Mindre roligt med cancerbeskedet... jag har inga ord. Fy f a n!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Tack för att du tar dig tid och lämnar några ord hos mig. Det uppskattar jag verkligen.

Populära inlägg